Alnö tog tag i taktpinnen direkt från start och inledde första 25 minuterna på ett strålande sätt och bosatte sig på Sidsjö/Böles planhalva. Tillslut kom också 1-0 genom Victor Svedberg efter ett mycket tjusigt avslut. Direkt efter 1-0 målet började alnö falla in i någon form av falsk trygghet. Både löpningarna och passningarna blev både färre och sämre. I och med detta bjöds S/B in i matchen och skapade 2 frilägen, båda i mycket tveksamma offside situationer som assisterade domaren valde att fri. Han hänger enligt mig inte med för 5 öre och det första friläget är minst 2 meter offside… Alnö håller trots detta nollan de första 45 minuterna och har således med sig en 1-0 ledning in i omklädningsrummet.

I pasusen går snackat ”att vi måste höja oss”, ta tag i spelet igen och börja spela enkelt och vilja ha bollen. Trots en bra dialog i omklädningsrummet var allting som bortblås när domaren drog igång den andra halvleken. Vi slarvade i passningsspelet och allt fler gick in i någon form av beta hane roll där ingen ville ha boll, de inledande 30 minuterna av andra halvlek kan närmast jämföras med Sveriges insatts mot Urkraina i EM. Det är enligt mig inte det att S/B börjar spela bättre eller på något vis gör det svårare för oss, men vad som egentligen händer är en gåta i sig. En dag som denna önskar jag att jag hade några fler högskolepoäng i idrottspsykologi.

S/B sätter press på vår planhalva utan att skapa några riktigt bra lägen. I den 76 minuten kommer dock en genomstickare som går över alnös backlinje och Mats karlsson i S/B kan lyfta bollen över en utrusande Jocke Grannas i målet och 1-1 är ett faktum. Efter målet lyfter alnö upp spelet igen men det är för sent. Mycket frustrerande att vi ger bort 2 lite onödiga poäng. När man möter bra motstånd räcker det inte med att vara riktigt bra i 25 minuter och försöka spela av resten. Nya tag på lördag då Söder väntar.