Ett arv att förvalta

Den 25 maj 2012 föddes Alnoherrar.blogg.se och togs emot med öppna armar av cybervärlden och dess läsare. Mängder av inlägg, konstiga kategorier och två och ett halvt år senare är det dags för mig att lämna över stafettpinnen till någon annan välvillig skribent.

 

Ikväll skriver jag mitt sista inlägg på den här bloggen då jag valt att inte träna Alnö IF nästa säsong. Min stora förhoppning är att bloggen får leva vidare och att man får surfa in som läsare för första gången någonsin och njuta av en klassisk "after game" eller något annat trevligt skvaller om öns stolthet.

 

Tre säsonger med Alnö IF, de tre klart bästa jag upplevt som fotbollstränare så långt. Jag kommer verkligen sakna Släda IP och grabbarna i och runt laget, samtidigt ser jag fram emot nya utmaningar och möjligheter i min moderförening.

 

Under tre säsonger blev facit 146 poäng (2,2 poäng/match), 186 gjorda mål och 58 insläppta. (2,8 gjorda och 0,8 insläppta/match). Resan som laget gjort är fantastiskt och två seriesegrar är bara en liten del av det laget lyckats åstadkomma tillsammans.

 

En av bloggens stora höjdpunkter har varit Mackes hörna så när Macke frågade om jag ville göra en sista inspelning av hörnan sa jag givetvis ja. Det är lite utav en ära att få vara med i säsongens sista avsnitt. Jag kan säga att jag har skrattat gott till varje avsnitt som gjorts och är verkligen imponerad över ditt jobb Macke!

 

 

All lycka och tack för allt.

/Coach Pontus Melander 
 
 Ps. Hojta till om ni/du vill ha inloggningen. Ds. 
 
 
 
 
 
 
 
 

Serieseger, Playoffseger och uppflyttning!

När spänningen kröp på och det gällde som mest tog bloggen en liten taktisk- time out. All tillgänglig tid skulle läggas på att dels vinna serien men även scouta och kartlägga Ytterhodals IK. Sist jag skrev ett inlägg var det tre matcher kvar och vi satt i förarsätet med en stabil 6 poängs-ledning och dessutom närmare 20 + mål mot Stöde på andraplats. 
 
Lite oväntat säkrade vi seriesegern redan kommande omgång efter en kassaskåpssäker seger mot Medskogs på bortaplan samtidigt som Stöde kryssade borta mot Luksta. Med två omgångar kvar att spela kunde vi således stoltsera som Medelpadsallsvenskans bästa lag 2014. Även om det inte var en självklarhet att seriesegern skulle hamna på ön hade nog de flesta hunnit vänja sig vid tanken och segerjublet blev därefter. Glatt med ett visst inslag av lättnad och samtidigt en tydlig känsla av att det bara var ett delmål mot någonting större och bättre, playoff spel. 
 
 


 
När seriesegern var i hamn lades all fokus på det kommande dubbelmötet mot Ytterhogdal. Redan med fyra omgångar kvar hade jag och farsan tagit den nätta trippen tur och retur till Östersund för att se hogdal möta Fältjägarna på Jämtkraftarena. Två veckor senare drog jag och Mange till Frösön för att återigen se Hogdal vinna en match, denna gång med 9-1 mot Frösöns bilaga. Under veckorna tränade vi på som vanligt med två undandag. Dels bröt ut vissa grupper ur träningen och körde mer taktiska moment med dessa. Dessutom körde vi tre riktigt hårda pass med extra löpningar efter träningen för att bli ännu bättre tränade, vi visste nämligen att de matcher Ytterhogdal behövt ta ut sig till 100 % under säsongen var lätträknade och att vi på så vis skulle tjäna på en tempostark matchbild. 
 
 


 
 
Måndagen på matchveckan var det så dags att presentera taktik och matchplan för säsongens viktigaste matcher. Ytterhogdal ett lag med 8 Engelskmän och 5 Ukrainare hade vunnit 20 av 20 matcher under säsongen och hade sanslösa 107/14 i målskillnad. Var det ens möjligt att vinna?
 
Fokus i analysen var bland annat att:
1. Spela förbi Ytterhogdals höga press. 
2. Hitta ytan bakom deras backlinje och framför deras ytterbackar.
3. Som första lag? pressa Ytterhogdal högt.
 
 
 



Om man ska försöka likna matcherna vid någonting så var de som en väl resigerad saga som hade allt.
 
Första matchen var den klart bästa vi gjort i år. Tändningen hos grabbarna var enorm och orken verkade aldrig ta slut. Vi pressade hogdal högt och desto längre matchen gick ju fler blev misstaget från Härjedalingarna. Matchen flöt på i ett högt tempo mellan två bra lag och vi skapade klart flest chanser. 
 
1-0 kommer i den 20e minuten. Jonathan Åhlin slår en passning mellan mittbackarna och trotts att passningen ser ut att bli aningen för djup hinner Robin Nordin dit precis innan en utrusande målvakt och petar bollen förbi denne innan han lägger bollen i nät. Utöver ledningsmålet har vi två jättelägen i första halvlek att utöka ledningen men marginalerna är inte med oss då och ställningen står sig till pausen. 
 
I andra halvlek är spelet fortfarande jämt men de är vi som skapar lägena, därför är det ologiskt när ytterhogdal kvitterar till 1-1 i den 55 minuten efter ett långt inkast. Chocken lägger sig dock ganska snabbt och Robin Nordin kan i 75e minuten göra sitt andra mål för matchen och vi sitter åter i förarsätet. När matchen sedan tickar upp på övertid och alla förväntar sig att matchen ska ta slut pressar Jonte på egenhand fast Ytterhogdals sista back och vinner bollen på mittlinjen. I full kareta sprintar Jonte mot mål. I samma moment som Jonte drar målvakten snubblar han på bollen och det ser ut som friläget kommer rinna ut i sanden. Anton Andersson/Widén har fyllt på i straffområdet och får en passning från Jonte, 2 skottfinter senare sitter bollen vid bortre stolpen och 3-1 är ett faktum. Ett mål som senare skulle visa sig bli oerhört viktigt. 
 
 
 
Antons 3-1 mål från bänkens perspektiv. Först besvikelsen efter Jontes miss och sedan euforin efter målet.
 
 
 
Match nummer två, bortaplan på Svedjevallen. Eftersom bortamål räknas dubbelt vid oavgjort resultat räcker 2-0 till Ytterhogdal för att det är dom som ska gå vinnande ur fighten. "Taktiken" inför matchen var att gå ut och hängs en balja för att utöka avståndet. De har bara gått några minuter när vi missar ett jätte läge efter en målvaktsretur på Jocke Axelsons frispark. 0-1 där och Ytterhogdal skulle verkligen få bekänna färg för att vinna. Istället för bortaledning tar istället YH ledningen i den 17e minuten efter en hörna och mardrömscenariot är ett faktum, dvs ett tidigt hemma mål. Därefter följer några minuter där vi pressas tillbaka och YH har ett skott i ribban från 30 meter. Vi lyckas rida ur stormen och kommer ur starkare. 1-0 och pausvila. 
 
Efter paus tar vi tag i taktpinnen och har tre jättelägen att kvittera men målvakten får göra några högklassiga räddningar. Därefter jämnas spelet ut och chanserna uteblir. Precis när känslan att Ytterhogdals väntade anstormning kommer utebli pågrund av bristande ork dyker tre jättelägen upp och Jocke Grannas får görs några extremt högklassiga räddningar. Halvleken blir för övrigt ganska sönderryckt av många skador hos YH och domaren lägger på 10 minuter på klockan. 90+5 avgörs dubbelmötet, Jimmy Ilvonen slår en djupledsboll på Robin nordin som nickar med sig bollen i fullfart, hårt trängd mellan två mittbackar och kan fri med målvakten lägga bollen mellan benen på målvakten, ett högklassigt mål avslutar en jämn drabbning och division III är ett faktum för den röda maskinen!
 
 


 


 
 
 
 


 
 
 

RSS 2.0